dalkullansbaktankar -

Utmaningar gör dig stark

Vad himla fort tiden går! Om mindre än en vecka kommer jag ha premiär. På torsdag vid 14:00 slår jag upp portarna och hälsar välkommen. Fjärilar i magen, jo några stycken!

Det är en häftig resa jag gett mig in på. Ständigt kommer nya problem att lösa och nya saker att lära sig. Som när vi bar in diskmaskinen.. Jag tog pappa och lillebror till hjälp med kånkandet.. och sen skulle den installeras. Jag och pappa slog våra kloka huvuden ihop. Efter lite funderingar hit och dit löste vi problemet och nu snurrar allt som det ska.

Sen igår skulle jag koka rent i kaffekokarna. Jag startar den "nya" som jag köpt och det går galant. Sen häller jag i vatten i den som hör till bygget och vattnet kommer rinnande under och baktill, inget rinner ner i kannan. Jaha! Panik! Hur gör jag då?!? Men morfar var på plats och vi skruvade av bakstycket och började kolla. Vi hittade ganska omgående felet som var det att en slang lossnat. Lite pill och trix och även det är löst.

Nu har jag snart ägnat en vecka åt att städa stugan från golv till tak. Jag har rensat ut skräp, diskat disk som stått ett halvår och skurat kylar, maskiner och verktyg. Inte riktigt vad jag tänkt men nu är det gjort och allt är fräscht.

Jag avskyr att tala i telefon. Men de senaste veckorna har min lur varit klistrad mot örat i samtal med olika myndigheter och grossister. Jag har tryckt på om viktiga papper, jämfört priser, satt mig in i regler och lärt mig massor. Jag lär mig att det inte är så farligt att tala i telefon. Jag har koll på mycket och det jag inte har koll på lär jag mig av den jag ringer.

Jag har också lärt mig att ringer man en minut i åtta och kommer fram till växeln, får man beskedet att ringa tillbax 60 sekunder senare när telefontiden startat. De kan inte småprata bort 60 sek och de kan inte koppla mig vidare till kundservie. När man sen 120 sekunder senare ringer behöver man nätt och jämnt presentera sig innan man blir kopplad. Bara för att få svaret att "Om du ringer om 20 min har de öppnat telefonen på supporten och det är dem du ska prata med" Såå jag får börja om från början.

Nu är det i det närmaste dags att börja baka upp sortimentet och fylla förråden. Jag har under de senaste veckorna provbakat diverse av mina bakverk och haft fullt sjå att dela ut det till frivilliga provsmakare. Men det är bra mutor när man behöver hjälp med något.

På Valborg lärde lillebror mig åka moppe. Han sprang igång pärlan och visade "här gasar du, där är ettan och där är tvåan lägg i en växel och sen är det bara att åka, såhär!" Han lade i tvåan åt mig och iväg for jag... Vi startade vid vedboden och jag seglade iväg så fint mot lilla nerförsbacken. Emil sprang lite lojt efter och jag insåg.. HUR STANNAR MAN?!! Jag är då mitt i backen och farten bara ökar, jag blåhåller styret och lyckas på så vis gasa ännu mer. Jag inser att vid fötterna finns oxå diverse pedaler.. inte bara fotstöden. Jag testar och lyckas sänka farten och stanna. Viker mig av skratt innan jag lyckas hämta andan och förklara att det hade kanske varit bra om jag fått fullständiga instruktioner innan. En rolig lektion och jag tror även grannen tyckte det då jag åkte fram och tillbax med brorsan springande bakom.