dalkullansbaktankar

Jag kommer aldrig bli någon storstadstjej. Jag är stolt lantis och Dalkulla! Omgiven av skog och berg känner jag mig trygg. Bland stadens betong är jag aldrig riktigt avslappnad. Men jag vill inte bort från Stockholm. Det är där jag har jobb. Där har jag ett underbart roligt jobb, med fantastiska arbetskamrater. Men hemma kommer jag nog aldrig känna mig.. (Man ska aldrig säga aldrig!)

De dagar jag har varit hemma har jag hunnit med en hel del och träffat många som jag inte sett på vad som kändes som evigheter. Familj, släkt, vänner, gamla lärare och klasskompisar. Jag har tränat fler pass än det senaste halvåret sammanlagt.

Jag har tankat så mycket energi att jag nu kan fokusera stenhårt på bakningen. (som vanligt..fast mer intensivt)

Är man hemma i D-J en måndag är inte frågan OM man ska träna utan VAD & VART? Klockan 18:00 är det träning årets alla dagar i alla väder. I måndags var inget undantag och vi åkte till Snöån och åkte skate. Jag tänkte försöka glida iväg och köra min egen träning. Typ glida lagom i mörkret efter vägen eller kanske ta ett par varv runt elljusspåret. Ack så fel jag hade.. Pappa lurade med mig i Emil & Oskars grupp. Det innebar stenhård intervallträning. Vi värmde upp med ett varv runt 2,5 km och lite åkning utan stavar på stadion. Sedan var det dags. Jag mitt numma nöt försökte givetvis gå med i E&Os fart. När de dessutom öppnade alltför hårt. Jag var stum innan vi kom upp för första backen. Men jag är envis. Jag slet och kämpade och åkte alla intervallerna i MIN maxfart. Att vilan mellan alla intervallerna blev hälften så lång för mig, som kom efter men startade samtidigt, det hade jag bara mig själv att skylla. Hade jag bara åkt snabbare hade vilan blivit längre. Vi gjorde 7 intervaller och avrundade det hela med ett varv runt elljusspåret (5km).

Men om ni visste vad härligt det var när jag var klar och visste att jag gett allt och att med lite vilja kan jag locka fram en hel del kraft ur den slöhög jag blivit på senare tid.

Nu kommer det dock bli lite klent på träningsfronten. Eller ja den fysiska träningen som eventuellt skulle kunna bättra på min kondition. Det på grund av all träning jag kommer ägna mig åt. Matbröd, frallor, bullar, wienerbröd och skådebröd. Allt måste bli perfekt! Jag ska plocka fram min envishet igen och ge järnet :)

På Torsdag nästa vecka ska jag åka till Göteborg och träffa alla finalister. Vi ska få information. Bli fotograferade och få mediaträning. *pirr i magen*

Nu är det hög tid att jag delar ett recept.. Vad sägs om ett recept på Macrons? Ett av de knepigaste bakverken jag vet. Men de är eleganta och goda.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

40 g äggvita

60 g mandelmjöl

105 g florsocker

(karamellfärg)

vispa äggvitan till ett fast skum. (strö ev i lite vanligt socker vid vispningen)

sikta ner mandelmjöl och florsocker.

blanda ordentligt och tillsätt några droppar färg.

Spritsa upp på plåt.

låt stå och "spröa" (torka) i 20 min.

Grädda i 150 grader i ca 16 min.

Låt kallna på plåten.

Tryffel:

20 g mjölkchoklad

60 g mörk choklad

40 g grädde

10 g socker

X-ante (päronkonjak)

hacka chokladen fint

koka upp grädden med sockret och häll över chokladen.

rör tills chokladen smält.

smaka av med X-ante, några droppar åt gången.

Stryk eller spritsa på macronerna och sätt ihop dem 2&2.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

♥Dalkullan