Gott nytt År och god fortsättning!
En sammanfattning av året 2013 kommer senare.
Det nya året firades in först med ett par timmars jobb på kvällen då jag och Marie gick in och lade desserter. Sen hängde jag med Andrea till Duved på förfest från vilken vi sedan åkte tillbax in till Åretorget för tolvslaget.
Därifrån styrde vi kosan mot "barstugorna" vägen gick uppför mördarbacken. Bokstavligt talat. Rent livsfarlig efter regnet som föll samma dag och gjorde snön och isen än halare. Men upp den vägen skulle vi och jag som inte hittade dit vi skulle hängde bara på. Vi tog oss upp klängandes i rep, träd och varandra. Väl uppe kom vi överens om att nästa gång går vi runt...
Det var en alltigenom trevlig kväll. Massa nya trevliga människor, hög musik, småprat och dans. Helt enkelt ett gott nytt år. Om det inte hade varit för den disskussion jag hamnade i med en inte helt nykter kille.
Han kom fram till mig och frågade om jag verkligen skulle vara nykter hela kvällen. Jag svarade att ja det skulle jag nog vara, förutom den champagne jag smakade med Malin vid tolvslaget.
Då frågar han om jag inte vill ha roligt. Mitt uppriktiga, ärliga svar blev att det har jag ändå.
Då fortsatte han att men om man är nykter gör man inget man ångrar dan därpå och man minns allt och så vidare. Han avslutar med att: "vill du inte ha ett äventyr?" Jag förklarar att min syn på äventyr inte är att göra något som jag kanske skulle fått skämmas för dagen därpå, om jag kommit ihåg. Jag ser det mer som äventyr att jag under 2014 ska åka 9 mil skidor och 30 mil cykel.
Han tar då tag i sin mage och konstaterar att "vi har nog lite olika syn på det där med äventyr du och jag".
Jag håller med och tänker att nu är vi kanske överens.
Varpå han tar tag i mina axlar och skjuter mig bakåt tills jag står mot väggen. Då utbrister han som avslut på disskusionen: "Så, nu står du inte i vägen för oss som KAN ha roligt"
Varför tror folk man ska behöva dricka för att ha roligt? Är det ett äventyr att göra bort sig?
Jag håller med om att det säkert är så att man vågar mer om man dricker. På gott och ont.
Absolut kan det oxå vara ett äventyr att göra bort sig, men det behöver inte vara det viktiga för att en festkväll ska vara lyckad.
Jag känner mig extremt osäker bland nya människor, särskilt onyktra sådana. För att säga sanningen känner jag mig obekväm. Jag vill inte vara full så jag inte kan hålla koll på mig själv. Skulle jag vakna dagen efter och ha minnesluckor skulle jag nog få panik.
De allra flesta människor accepterar detta och ifrågasätter inte. MEN denna kille på nyår är inte ensam om sina åsikter, Varje gång jag är på en fest eller liknande och folk dricker men jag inte gör det kommer frågan om varför. Måste man försvara sig? Den som exempelvis väljer att avstå från apelsinjuicen till frukost för att man inte tycker om det blir inte utfrågad om varför, man blir erbjuden ett glas äppeljuice istället eller vatten.
Reklamen som går på tv och radio just nu är så klockren. IQ:s "tänk om vi tjatade om allt som vi tjatar om alkohol"
Jag har druckit alkohol. Jag är inte anti anti och vägrar av ren princip. Dricker jag är det för att jag tycker något smakar gott och är trevligt. Inte för att bli plakat.
Respektera detta. Tack!
Jag har för övrigt hittat mig ett till äventyr. Åre XCO. 13 km skidåkning med en stigning på totalt över 400m. Jag ska vara med. 12 april. Häng på vettja!
DRÖM om morgondagen
MINNS gårdagen
LEV idag
♥Dalkullan
